Här finns Sveriges dyraste fritidshus

Fritidshusmarknaden har fått ett uppsving, och det märks på priserna. Under fjolåret sågs den största ökningen i gränskommunen Strömstad – en uppgång på närmare 40 procent. Men dyrast i Sverige är Nacka och Vellinge. Här kostar stugan en bra bit över 7 miljoner. Det visar en unik granskning från mäklarföretaget Bjurfors.

Coronapandemin fick priserna på fritidshus att explodera. Under 2020 steg priserna med 12 procent. Förra året var uppgången hela 20 procent, enligt siffror från Svensk Mäklarstatistik som Bjurfors har analyserat.

– Förut var målgruppen i huvudsak 50 år och uppåt, men pandemin fick fler att drömma om en egen stuga. Den tydligaste ökningen har vi sett bland unga par och barnfamiljer, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Sverige.

2021 steg priserna mest i Strömstad (39,1 %), följt av Strängnäs (37,8 %), Sjöbo (36,2 %), Kristianstad (35,0 %) och Linköping (34,7 %). Totalt var det tio kommuner som noterade prisökningar på mer än 30 procent. Endast i en kommun sjönk priserna, Sandviken (-4,6 %).

– I vissa områden har priserna verkligen skenat. Det handlar om typiska kustsamhällen och exklusiva semesterorter, men också relativt vanliga områden som man inte associerar med fritidsboende. Det har inte spelat någon roll om det varit ett modernt välutrustat fritidshus vid havet eller en enklare stuga inåt landet. Allt har sålt slut snabbt och dyrt, säger Fredrik Kullman.

De dyraste fritidshusen finns i Stockholm, Skåne och på Västkusten. Men två kommuner är lite i en klass för sig – Nacka och Vellinge. I Nacka, med områden som Saltsjöbaden, Kummelnäs och Boo, har man i genomsnitt fått betala 7 621 000 kronor för ett fritidshus de senaste 12 månaderna. Tätt efter kommer skånska Vellinge med pärlor som Falsterbo-Skanör, Höllviken och Ljunghusen. Här kostar semesterboendet i genomsnitt 7 569 000 kronor. Sedan är det ett hopp på över en miljon till populära Vaxholm och Värmdö i Stockholms skärgård. Därefter radar de upp sig på topp 10-listan, Sveriges topprankade semesterorter; Båstad, Tyresö, Strömstad, Tanum, Lysekil och Halmstad.

Svalare marknad
Men nu, när pandemin är över och den allmänna ekonomin försämrats, syns en tydlig dämpning på marknaden, berättar Fredrik Kullman.

– Vi kan se att köparna blivit färre och att de inte är lika hungriga. Det har ännu inte slagit igenom i prisstatistiken, men det är bara en tidsfråga, säger han och fortsätter:

– Att det ser ut så här är egentligen inte överraskande. Vi är igenom pandemin och det är många som vill resa och semestra utomlands igen. Men det som påverkar mest är så klart de tuffare tiderna med högre levnadskostnader, ränteoro och branta börsfall. Utrymmet för att köpa fritidshus har minskat, säger Fredrik Kullman.

Kan bli köpläge
Fredrik Kullman menar att det kan uppstå bra lägen att komma in på marknaden framöver.

– Är man sugen på fritidshus ska man fortsätta titta och har man budgeten ska man också vara redo och ha gjort klart allting med banken. Vi är inne i den period då det kommer ut som mest fritidshus på hela året och med lägre efterfrågan kommer det dyka upp bra investeringstillfällen, säger Fredrik Kullman och pekar på att fritidshusmarknaden är extremt konjunkturberoende.

– När optimismen väl återvänder kommer det syns först på priserna på fritidshus och vi vet att det kan svänga snabbt på bostadsmarknaden. Därför tycker jag inte att man ska vänta alltför länge.

30 kommunerna med högst snittpris på fritidshus

Källa: Svensk Mäklarstatistik