Starkt stöd för sänkt reavinstskatt finansierat av minskat ränteavdrag

En sänkning av reavinstskatten för ökad rörligheten på bostadsmarknaden har nu aktualiserats efter att EU-kommissionen lyft frågan. En kritisk fråga är hur reformen ska finansieras? Mäklarföretaget Bjurfors har nu genom Sifo undersökt hur boende i de tre storstadsregionerna anser om att sänka reavinstskatten och finansiera det via ett lägre ränteavdrag.

Enligt undersökningen är 46 procent av storstadsborna positiva till en sänkt reavinstskatt vid försäljning av bostäder, som finansieras av ett sänkt ränteavdrag. Endast 15 procent är negativt inställda till förslaget. Bland de som äger sitt boende är 52 procent för förslaget och 14 procent mot. Av storstadsborna är stockholmarna mest positiva med 50 procent som är för en sådan reform och 13 procent är mot. Undersökningen visar också att stödet för en nedtrappning av ränteavdraget som enskild reform, utan en sänkning av reavinstskatten är svagare - 31 procent är för och 32 procent är mot.

- Vi ser att reavinstskatten är ett stort hinder för många bostadsägare som vill byta bostad. Det är en viktig förklaring till den låga rörligheten på bostadsmarknaden som vi har idag. Om politikerna vill öka rörligheten så att fler kan få ett mer anpassat boende är reavinstbeskattningen en av flera inlåsningsfaktorer som bör ses över, säger Mats Ljung, styrelseordförande på mäklarföretaget Bjurfors.

Stödet för en sänkning av reavinstskatten är inte helt oväntat störst hos äldre. Bland de som är +56 år är 61 procent positiva. Män är också mer positiva än kvinnor. Minst positiva är de yngre. 35 procent ur gruppen 15-34 år vill se ändringen genomförd.

- En sänkning av reavinstskatten finansierad av ett sänkt ränteavdrag riskerar att slå mot yngre generationer med stora lån. Å andra sidan skulle en sådan reform frigöra många bostäder när äldre ser en möjlighet att flytta till mindre, säger Mats Ljung, styrelseordförande på mäklarföretaget Bjurfors.

En sänkning av reavinstskatten från dagens 22 procent uppskattas kosta ungefär en miljard per sänkt procentenhet och år. Källa: Finansdepartementet

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i TNS Sifos webbpanel under perioden 25–31 januari 2017. Totalt intervjuades 1672 personer i åldern 16-79 år i Stockholm, Göteborg och Malmö. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.